Fascinerad

Jag har funderat en hel del under sommaren på det här med sociala medier och Facebook i synnerhet. Åtta procent av världens befolkning är med i Facebook läste jag häromveckan. Alla är ute på nätet. Sveriges bästa lärare blev korad tidigare i våras. Vad gör hon som är så bra? Jo, hon är uppkopplad och chattar med sina elever. Veckan innan ett prov är hon uppkopplad på MSN hela kvällarna så att eleverna kan ställa frågor och prata med henne på nätet. Eftersom man ju inte har bara en klass och ett prov per termin blir det en hel del datortid.

Jag är inte med på Facebook. Jag har inte ens funderat på att gå med, för jag vet inte riktigt vad jag har där att göra - berätta att min status är "på plats i lekparken"?! Å andra sidan är kanske tanken god? - kom i kontakt med de du tappat kontakt med?

Samtidigt har jag förstått att man verkligen hamnar fett utanför om man inte är med. Träffar, info, lekdetjer och annat samkväm bestäms och är du inte med blir du utan, för det är där man meddelar sig. Skriva meddelanden i telefonen och dator istället för samtala.
Så det är kanske där jag ska vara istället för här? Bloggen är ju riktigt usel just nu och det faktum att de den var ämnad för i första hand inte ens läser den, gör det befogat att ifrågasätta dess existens. Ja, vi får se...