Både bankiren och jag har alltid förespråkat att man inte ska ägna sig åt massa konstigheter i samband med att barn ska sova, t.ex. stänga av radion, viska osv. Inget konstigt med det ända tills den lilla donnan anlände. Hon som typ aldrig sover och som är ljudkänslig och lättstörd. Inte nog med att hon är det - jag har också blivit det. Jag skyggar inför ljud, väljer en annan väg om jag kan och, tror jag, fått bättre hörsel på kuppen. Jag pratar givetvis under föresättning att Ella sover. Det är som om ljuden letar upp mig, som imorse då solen lyste och E sov en liten stund. Jag satte mig på cafeet vid Street, köpte en kaffe och allt var lugnt och tyst - ända tills en stor lastbil kör in på den mycket trånga "gatan" framför cafet, chaffören hoppar ur och börjar lasta på tomglas!!!!!!!!!!!!!!!Vet ni hur mycket det låter? Mycket kan jag meddela. Då blir jag lite stressad över att E ska vakna - dumt, jag vet - för dels var hon trött, dels var det fasligt skönt att sitta i solen och dricka kaffe och faktiskt kunna tänka en tanke klart. Det är inte första gången en sån sak händer.
Hur gick det? Hon sov lugnt vidare och var just trött och det är nog det som är grejen; är hon trött så sover hon oavsett ljud. Måste acceptera att hon inte sover så mycket. Trodde jag gjort det redan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar